Vid denna tidpunkt förra året så hade vi precis avslutar en jobbig, långdragen privat sak som tärt på mig/oss ganska mycket. Vi la detta bakom oss och blickade framåt mot positivare tider och avgörande val.
Vi funderade över boendet och tog beslutet att skriva med Eksjöhus och göra vår beställning.
Mars innebar omställning i familjen då jag började jobba igen efter föräldraledighet och pappan tog över.
Jobbstarten var både välbehövlig och lite jobbig för mig och olika omständigheter påverkade mig negativt på den fronten.
Maj var den stora städa-inför-visning-och-sälj-sälj-sälj-månaden....och det gick verkligen över förväntan och lite till och det behövde vi verkligen :)
Juni/juli var semester och flytt och kändes som starten på vår resa mot huset.
I Augusti kom så äntligen huset men redan innan hade "vårt" arbete börjat med tomt och ved etc. Förskolan var ett faktum för lilleman och allvaret började på riktigt. Inga mer mysmornar i veckorna men kul att se honom upptäcka stora världen och växa in i rollen som "stor" kille.
September/oktober/november kändes som en enda transportsträcka och det kändes att vi varit inneboende ett tag och att det börjat tära lite...
December avlöpte snabbt med födelsedagsfirande x 2 och sen jul och lite ledighet på det. Ledigheten denna jul kunde verkligen inte kommit lägligare då mannen min var mer eller mindre utarbetad och mycket arbete återstår på huset. Men dessa lediga dagar har inneburit att BÅDE vila och husjobb har fått utrymme och snart är vi alltså i mål.
I mål både med husprojektet men också med detta året. Tiden har fått ett annat perspektiv sedan vi fick lilleman. Tiden går snabbare än aldrig förr och man vill liksom pausa lite ibland för att hinna med och njuta lite också. Tycker generellt att man skyndar alldeles för mycket och missar stunderna, de där små stunderna som i slutändan är dom stora stunderna i livet. Som att faktiskt sitta och titta på lilleman när han kör med sina bilar och uppfinner fantasivägar som han kör på, titta på hans lilla koncentrerade ansikte för att sen få ett leende när han tittar upp och upptäcker att man tittar på hans lek. Dessa stunder är så värdefulla och man får dem aldrig tillbaka. Så mitt i att man vill att tiden ska gå fort, fort, fort! Så vill man även inte missa ett ögonblick av den!
Nyårslöften blir det inga, brukar aldrig ge några såna. Men jag kommer att fortsätta på det jag redan påbörjat då jag tror på att riktiga förändringar är långsiktiga och ofta livslånga och jag ser mig själv i ständig utveckling och förbättring. Jag kommer att fortsätta ta hand om min familj på det bästa sättet jag kan men det innebär också att jag måste ta riktigt bra hand om mig själv.
Jag kommer även att försöka ta några steg vidare i en riktning jag bara drömt om tidigare och dessa planer har bara legat hos mig själv men så ska jag försöka ta några babysteps vidare och se var de kan ta mig.
Tänker göra 2014 till ett fantastiskt år!
Ta hand om er! Och dröm stort!
Hoppas ni har en fantastisk nyårsafton!
Här blir det snart efterrätt i form av bärkompott med vaniljglass. Mums!
Kramar!
